Om ni nu tänker läsa detta inlägg, så skall ni ha god tid på er. Det kan ta en stund. Men det handlar lite om mitt liv och  högistiden, och hur jag annars tänker just nu.

Har läst lite bloggar och börjar fundera på endel saker. Endel skriver om hur de önskar att allting skulle var som förr igen. Men ibland kan förr vara bättre & ibland sämre. I mitt fall så vet jag inte riktigt. Ångrar ingenting som jag har gjort, men nått vis blev allting krångligare när man börjar sjuan. Nya kompisar, nya gäng ja allting var nytt. Kanske man tänkte att allt skulle bli bättre, med nya vänner men ändo de gamla kvar? I mitt fall så splittrades mitt så kallade gäng, men två av dem är jag ännu goda vänner med. Kanske det var ödet som ville att de skulle ske så, eller så kanske man bara valde olika. På sjuan så hade man en ny klass, och kanske trodde att den nya bästa vännen skulle vara där? Fult med nya vänner som man trodde man skulle hänga med högis ut och sen vidare efter det. Visst har man bytt kamrater eller "gäng" eller byta kanske är fel ord, men ibland så började man umgås mer med någon annan. Sen kanske det gick i perioder. Men, ni vet inte hur ofta jag önskar att jag skulle vara liten igen, gå i dagis leka med alla och då att man inte visste vilka problem tonåren skulle dra in en i. Om jag ser tillbaka på min högis tid, så visst har den varit kul med nya vänner och lite fester då och då och ha filmkvällar och sådant. Tänkte iallafall berätta lite om hur min högistid har sett ut.

SJUAN. Tyckte att det skulle vara jätte kul att börja högstadiet, och få massor med nya vänner. Men, ändo ha sitt bästisgäng kvar. Och tänk så fel jag hade. Men nya vänner fick jag. I början av sjuan hängde jag jätte mycket med Anna & Ibbe och vi hade kul tillsammans, finns många minnen från den tiden. På sjuan gläd jag också isär med Melina som då ännu gick i lågis, som tur hittade vår vänskap tillbaks och är hon idag en av de viktigaste människorna i mitt liv. Träffade också Ninni på sjuans vinter, och blev bra kompis med henne. Efter det blev det många kvällar tillsammans, som tex nyåret. Men på sjuans vår började problemen igentligen komma, allting blev väldigt råddigt med vänner och så, så minns faktist inte så mycket. Inte iallafall vem jag hängde med. Sedan blev det sommarlov så tror jag hängde rätt så mycket med Niixu och Soffan om jag minns rätt.

ÅTTAN. Hade rätt ut lite kompisstrider som varit på sommarlovet, så allt var rätt så normalt. Hängde mest med Niixu och Soffan denna tid också tror jag. Sedan så började jag hänga med Tessi & Kerttu eftersom de hade känt Soffan sen tidigare, så det visade sig att de skulle bli mina närmaste vänner senare. Så vi hängde hela åttan, och hade kull tillsammans hittade på mycket, och sommaren var kiva & varm. Tror detta var det bästa året i högis.

NIAN. Hängde ännu med Tessi, Kerttu & Soffan. Vi hade väll blivit ett "gäng" så vi var mycket tillsammans. Började ju på nian så visste att det var nu som man skulle satsa i skolan, men blev inte så. Fast jag har rätt så bra medeltal nu, eller det duger för mig. Före jullovet var det lite råddigt i skolan , med vänner och så. Men allting blev bättre efter nyåret. Nog en av nians bästa tider var efter det. Men, det visste jag ju inte då att det bara skulle vara en månad, men kanske det var lika bra att man inte visste då. Vi var ett gäng på 9 flickor som brukade ha filmkvällar och bara hänga i abc och tala och skratta och ha kul. Men, det var då lugnet före stormen. Efter de följde massa skit och gråt, och till sist kanske saker ändo blev lite bättre. Idag så kanske det ännu finns lite "åskmoln" mellan endel, så jag försöker bara hålla låg profil. Sen när skolan tar slut, vet jag icke hur det kommer bli men troligen kommer allt bli bra igen. Det går väll i perioder. Men de vänner som jag har är de bästa som finns, och ni vet vilka ni är.

Ni skall också komma ihåg att jag kanske inte är så på bra humör just nu, men ibland är det skönt att skriva ut.
Det är iallafall min högistid, vi har alla rätt så olika liv ibland.

You are the reasen why even at the saddest part of my life, I SMILE.